Sketchen om den norske tandläkaren och den svenska patienten : Wesensteen - hos tanlegeren (nedan) - visar på, tycker jag, hur förtryckaren alltid har ett övertag och hur han eller hon alltid har tolkningsföreträdet -Skrattet fastnar i halsen på en när man inser det.
Befrielse från världen
Det fanns en grek Diogenes, Han tillhörde den kyniska skolan (cynismen). Diogenes bodde på en strand i en tunna, tvättade sig aldrig så han luktade illa och kallades därför hunden.
Alexander den store lär ha kommit förbi honom och förundrats. Han satte Diogenes på prov och frågade om han önskade sig något. Diogenes svarade då att om Alexander kunde flytta på sig så Diogenes kunde få solen i ansiktet. Alexander skrattade och sa att om han inte var Alexander så skulle han vilja vara Diogenes.
Diogenes skrev många tragedier där han menade att lyckan består av den inre frihet man uppnår genom att avsäga sig allt beroende av världen och vara nöjd med det livet bjuder en. Diogenes sa att han var inte medborgare i någon stat utan en världsmedborgare.
Vad Diogenes menade med det sista uttalandet kan jag ju bara gissa, men jag tror han menade att han inte gick in i något beroendeförhållande till staten utan levde sitt liv utan att ta ansvar för att vara en samhällsmedborgare. Jag kanske drar för stora växlar på det, men det är vad jag tror.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar