ännu mer skvaller

Jag vet inte om jag gör rätt eller fel som puJblicerar de inlägg jag får på min blogg. Jag bara tycker att inläggen dryper av hat- en drivkraft som är nog så stark att få en människa i stor affekt.
Jag anser att tryckfriheten på något sätt kräver att jag publicerar det - men det är med tvekan:

Inlägget:

Jag skrev inlägget om Johan Ullman och jag känner honom väl. Ring Ullman Dynamics idag och be att få prata med honom så kommer de garanterat att koppla dig till honom. Johan Ullman styr stället med järnhand och det är enbart på grund av sina finansiella problem som han officiellt har stigit åt sidan. Och även samma anledning till han inte längre är skriven på sin hemmaadress i Långedrag. Johan är en man med hybris som döper alla sina uppfinningar efter sig själv. Ullman Dynamics, Ullmanmusen, Ullmanstolen osv... Och en synnerligen obehaglig och manipulativ person.


Jag skulle vilja på något sätt se människan som skriver det här - Om han/ hon nu känner Ullman väl, vill man då göra någon man känner väl så illa, med så mycket skitsnack? Jag slår upp ordet hybris och får upp en engelsk sida:

Hybris often indicates a loss of touch with reality and overestimating one's own competence or capabilities, especially for people in positions of power.

Hybris betecknar ofta ett förlorat grepp om verkligheten och en överskattning av ens egen kompetens eller förmåga, det gäller speciellt för folk i maktpositioner.

Om jag uppfunnit en massa saker så skulle jag också vilja döpa dem efter mig:

Annicapennan - den enda pennan som inte ger bläckplumpar! Låter inte så dumt och inte så plumpt heller.

Jag tror inte att Ullmans fru skulle sitta och ljuga i TV och jag kan visst tro att han år manipulativ - vem är inte det när man bygger upp en strategi att hantera livet med. Antingen måste du din stackare förlorat mycket pengar till Johan Ullman eller också har han sårat dig så djupt att du inte kan komma över det.

Jag tänker återigen på Sandemose och vad han skriver i Varulven:

"En människa i extas och fången i någon annans cirkel är utanför ens räckvidd och man känner det som ett negligerande också om ingenting har berövats en. Vi har drivits därhän att fruktan automatiskt och som ett självständigt väsen stiger upp inom oss när någon gläder sig. Den som en gång förlorat makt och  för de flesta hände det mycket tidigt- grips av den huvudlösa maktlystnad som vi kallar svartsjuka och får aldrig nog makt att uppväga den första förlusten - inte ens om han vann hela världen. Tidigt kastades vi ut i återerövringskrig. Fruktan för att mista inflytande var fruktan för att bli ensam i sista instans ångesten för att dö." 

Vad än Johan Ullman har gjort dig, anonyma avsändare, så kommer han inte att lida så mycket som du själv gör av din negativitet. Jag kommer inte att ta in fler av dina kommentarer eftersom jag tycker de dryper av hat och illvilja. Kom över det och ta inte som ditt uppdrag här i livet att avsky och hata - det skapar vi ingen bättre värld med. Den gränslösa kärleken är kanske att ta i, men kom till freds med dig själv.