Stephen Hawking: Asking big questions about the universe

vad krävs av oss i framtiden

Jag undrar ofta vad nutiden vill säga oss människor. Det är många begrepp som jag inte riktigt fördjupat mig i och förstår innebörden av. Att ett samhälle inte kan leva på att expandera i oändlighet utan att det blir ett stopp så småningom kallas naturkapitalism tror jag.  Konflikten blir att om vi inte exploaterar naturen så blir det en ekonomisk nedgång och därmed sociala konsekvenser. Ett samhälle kan inte ge sina medborgare frihet för att sedan ta tillbaks den utan att det blir störningar i själva samhällskroppen. Jag menar, vi kan inte gå tillbaks till häst och vagn, även om det skulle vara det som vore det bästa för klimatet och historien Vi kan inte sluta utvinna malmer ur våra berg eller odla vår jord, men kan vi fortsätta att låta maskinerna och oljan arbeta för oss, istället för att själva gå ut och gräva och då med en betydligt större tidsåtgång eller inte använda stora borrar i bergen.


Tage Danielsson sa:

Det är ont om jordklot.
Tänk om!
Dom är dyrare än möjligt!


Allt vi ser runt omkring oss -antingen är det odlat och kommer från växtriket eller också är det brutet ur berg och mineralriket. Se dig om i naturen där är förutsättningarna och råmaterialet för vår civilisation- resten har våra tankar och vårt förstånd skapat.

Det är viktigt att uppskatta naturen och inte bara se den som en grön massa. Alla barn behöver veta namn på blommor, fåglar och djur. Jag ser det som varje förälders plikt att ge barnen en förståelse för naturen. Det är vår!!!!! !! - Jubla över bofinken! Ta med ungarna till fälten och lyssna på lärkan!  Le åt videungen och sjung om den!  Ta in björkris och låt det knoppas! Säg hej åt sädesärlan! Njut av svanarnas plogdans i himlen! Tänk inte så jäkla sterilt utan tänk i sagor och legender och  förbind dig med ditt ursprung - naturen!  Du kommer att må mycket bättre. Det är ju inte för inte det finns något som kallas " grön terapi".

Allt det som jag skriver nu är det vi medvetet arbetar oss bort ifrån. Varför sitter jag och skriver och tänker och formulerar mig framför datorn istället för att ta en promenad?  Ja, inte vet jag varför jag
gör det. Tänket borde bli ett annat när jag rör på mig. Det sägs att Goethe vandrade mycket i naturen och i sitt rum för att kunna formulera sina vackra dikter, sina böcker och sina naturvetenskapliga skrifter.
I "Den unge Werthes lidande" är det första gången i historien han beskriver kärleken som en naturkraft - näst intill omöjlig att stå emot. Se vilket intryck det har gjort på nutiden och hur det utvecklats i litteraturen i två riktningar - dels den mer själsliga kärleken och  - den materiella. rent fysiska i porrindustrin.
 Goethes kärleksdikter var naturligtvis, insatt i sitt tidsperspektiv, mer den själsliga längtan som funnits en uttrycksform sedan Petrarca (renässansen). 

   

Den älskades närhet

Jag minns dig,
när solen eldigt strålar mot havets bryn;
dig
när i källor i månens bild sig målar ur aftonskyn.

När dammet där på fjärran vägen svävar,
än ser jag dig;
Jag ser dig, när i mörkret vandraren bävar
på oviss stig.

I böljans susning, när hon slår mot grunden,
Blott dig jag hör.
Jag ofta lyssnar, när ej i tysta lunden
Ett blad sig rör.
Hos dig jag är -- fast skild av land och vatten,

Du är mig när.
Nu sol går ner -- o att med stjärnenatten
- Du var här:
Goethe

I sin färglära säger han att "Färglära ska inte läsas och studeras, det ska göras."Goethe ville ju också bli erkänd som naturvetare, men han är fortfarande bara ihågkommen som poet och författare - även om det också är banbrytande.

Jag såg just en glimt av ett program där man lär förskolebarn fysik och kemi. Småbarnen får blanda olika färgvatten bl.a. rödkålsaft (man kokar upp rödkål och tar rödkålsspadet) som då visar att en sur vätska blir röd och en basisk blir grön- brun- grumlig. Reportern på TV frågade förskolebarnet vad saften hette - han sa fissaft, vilket i hans värld naturligtvis är alldeles rätt- för rödkålsspadet luktar fis. Reportern försökte pressa förskolebarnet på naturvetenskapliga termer, som den kringresande pedagogen lärt honom, men fick inte något svar, vilket är väldigt sunt av ett litet barn. Det som är sjukt är att de som är i etablissemanget (folkskiktet med tryggad eller inflytelserik ställning i samhället (SvA Ordlista)) och som har makt att påverka tror att man kan undervisa små barn teoretiskt- jag menar även om barnen får blanda och ge i både kemiska och fysiska experiment -teori?!? Och så ska de bli mer nyfikna på fysik och kemi! Bullshit, säger jag!  Små barn ska vara ute i naturen och känna vinden blåsa, skratta åt löven som virvlar upp i luften, dra pinnar i marken för att leda bort vatten, göra dammar och försöka göra vattenhjul av blad och bli smutsig under naglarna, Det är ju ur erfarenheterna man kan relatera- ur det man upplevt. Ju mer man upplevt rent fysiskt som barn- av att leka i skogen och naturen, ju mer referensramar får man när man är större. Hur svårt kan det bli?  Livet är inte i huvudet hos ett barn - livet finns i leken och i kroppen.
Jag förstår att det finns många vuxna som  tror att livet finns i huvudet och jag fick en stark bekräftelse på det när den nya Volvochefen Olof Persson säger i en intervju att han har mycket känslor i huvudet och behöver gå hem och sortera dem. Hör ni vad han säger tänker jag då högt: Han har sina känslor i huvudet. Är känslorna något slags lager som man sorterar efter färg? Storlek? Tala om drillad soldat.
Jag hoppas hans fru kan göra underverk med honom. jag undrar  hur  hans kärleksliv är?Hoppas han är en mycket sensibel och erotisk man att vara med.
För egen del är jag helt övertygad om att jag har mina känslor i kroppen- när jag blir arg så känns det i kroppen, när jag blir glad känns det i kroppen och när jag tycker om någon blir jag alldeles varm i bröstet. Så jag vill påstå utifrån mina och många andras erfarenheter att känslan sitter i kroppen och har hjärtat som centrum. Det är därför det är viktig att tänka både med hjärtat och med hjärnan.
Och med dessa exempel vad vill jag säga om vår tid- Jo!  Vår tid sitter i huvudet hos vuxna utan förbindelse med inlevelsen och hjärtat. De som använder sig själva som utgångspunkt Det är ett ödestigert feltänk. Hur kan man tro att bara barn blir medvetna som vuxna så kommer världen att förändras?!? den har ju inte förändrats till det bättre med oss som samhällsmedborgare- så varför ska vi prägla in vårt sätt att tänka i barnen?  Det man inte förstår är ju att man gör små osociala tankemaskiner av barnen om man drillar dem för hårt i det intellektuella. Vi behöver ju inte låta dem bli små vuxna- det finns något som heter barndom och det ska vara en trygg och kravlös tid. Kraven ökar ju äldre man blir.  Det beror på att man som skolbarn och ungdom förstår mer eftersom hjärnan inte behöver arbeta med att lära en förstå världen på samma sätt- och det är först nu man kan börja intellektualisera.


Så har vi föräldrar som går motsatta vägen - de tycker synd om sina barn, eller överför sina egna misslyckanden och familjeförhållanden till barnen och ska sopa, sopa framför sina barn. Barnen ska inte behöva stå till ansvar för någonting de gör,  allt är först och främst skolans fel och sedan är det samhällets. Det de gör är att de krymper sina ungdomar till småbarn och deras emotionella utveckling avstannar. Då ungdomar har underutvecklad empati och förståelse för andra (rent fysiologiskt alltså) betyder ju det också att de inte får någon korrigering om de gör fel. Jag förstår de lärare som inte säger något i uppfostringssyfte utan bara ger barnen en massa fakta. Vem vill bli anmäld till Skolverket genom att man försöker att det blir lugnt i en grupp som man undervisar. Det gör att lärarna är tandlösa och anmälningarna till Skolverket blir fler och fler. Det har också utvecklats en anmälningskultur i samhället och det känns som om det är den väg man hellre går än talar med varandra.


Det abstrakta är alltså den stora faran i vår tid. Att abstrakt kunna döda- t.ex i Libyen nu med FN´s flygbombningar- soldaten ser bara in i en kamera och ringar in målet med fokusering på kameran och så trycker han på en knapp och vips är en stridsvagn utplånad. Att det satt en förare med fru och fyra barn i stridsvagnen blir inte verkligt då. Det är att abstrahera dödandet.  Att döda någon annan borde kosta mer än så- en lukt av blod och bränt kött, ett synminne som inte kommer att utplånas av pliktkänslan.


Jag säger inte att FN inte ska gå in i Libyen, för jag tycker att om man ska slåss ska parterna vara jämställda i styrka. (Se ett annat inlägg av mig) Det jag vänder mig emot och det jag tycker är typiskt för vår tid är det abstrakta tänkandet och hur vi har lyckats avskärma oss ifrån livet självt. även om det är dödande det gäller.

Jag tycker att vår tid har sällsynt dålig inlevelseförmåga- är det ingen som minns hur det var att vara barn? Är det ingen som minns hur liten överblick barn har? Är det ingen där ute som förstår att man inte kan stå upp för något som man inte har en känslomässig bindning till och att de känslomässiga bindningarna skapar man i barndomen. Att näringsliv och ekonomiskt liv ses som en tävling i att luras är brist på empati och störningar i empaticentrum i hjärnan. Det är bara i sport man tävlar och jag undrar om den där tävlingsinstinkten håller på att smetas ut på alla samhällsstrukturer. Skolan ska inte heller vara en plats för  tävlan- det är onödig stress. Livet ska vara tryggt och lugnt så det finns möjlighet för nytänkande och kreativitet.Stressade människor är int tänkande människro och inte empatiska heller. Om dessutom tävlingsmomentet läggs in i skolan,  får vi människor som springer planlöst om de inte har en herde. men herdarnas tid är förbi- vi vill varken ha en ny Hitler, en ny Stalin eller en ny Mao eller andra diktatorer som det finns alldeles för många vår värld. Men finns det alltför många får i världen?

De enda vägledare jag kan erkänna är människor och gudar som inte styr, men som ger människor insikter och förklarar saker och kan ge oss människor mod. Berglin t.ex.

I Ergo läste jag en Berglin

Jag tror inte jag får lägga ut den på bloggen tyvärr, men texten kommer här.


Sälj ut! Sälj ut! Sälj ut!

I den takt allt gemensamt säljs ut till oliarkerna återstår snart bara en matväktarstat.

(Gubbar sitter och talar) Badhuset? Sälj! Folktandvården? Sälj!  Trafikljusen? Sälj! Torget?  Sälj! Rinkeby? Sälj på rot! Statsarkivet? Sälj! Min svåger betalar bra!

Nästa klipp:

Köpare är ofta s.k. riskbolag som utmärker sig för att hata skatter och älska skattemedel.
Två gubbar samtalar:


Men vilka risker tar ni egentligen? Ni har ju skjutit in er åldringar som genererar ett jämt kassaflöde eftersom de inte ens kommer ur sängen!

Nu tycker jag du är cynisk! Människor är faktiskt vår främsta tillgång!

:0)