Allting har sin tid.

Jag var på möte idag. En grupp med engagerade människor planerar en ekobyggmässa och jag är med på ett hörn. Jag vill inte påstå att min insats kommer att bli storslagen på något sätt, men ibland är det kul att vara lite på sin kant. Det är så kul med unga människor och vad de kan åstadkomma. Jag och min kollega ska ansvara för barn- aktiviteter.
I Hågasalen spelade Den flygande bokrullen kezmer och östeuropeisk musik.Det var knökfullt med folk.

Jag mötte en elev och vi reflekterade över tidens gång. Vi mindes när vi stått och sålt bullar och smörgåsar åt en liten, men trofast skara frisksportare varje söndag. NU var det svettigt i lokalen och säkert mer än 350 personer. Kafét är idag skött av professionella och det finns inget kvar av den där lite taffliga nybörjarandan. Ja, det var inte så många år sedan- 2006 kanske.
Jag tänkte också på eldshown på kulturnatten, som numer är ett stort inslag i Uppsalas kulturliv. Det började med mig och 10 elever utanför Domkyrkan vid Riddartorget. Det var säkert 300 personer i publiken- Idag är det i Botaniska trädgården och med flera tusen personer i publiken. Det svåraste idag är att veta hur man ska hantera publiken, så det blir bra för alla.
Allt har sin tid och sedan dör det bort - är det inte Fria Pro som sjunger det.
Jag får länka den en annan dag.
Det är inte lätt att vara den som går först och plöjer första fåran.