Jag blev så jätteglad och jättebesviken idag. Att jag blev besviken beror på att jag söker dikter av Rumi och köpte en bok som heter Persisk balsam översatt av Eric Hermelin. Men Rumi var bara på ett tjugotal sidor och det var två sagor av honom, visserligen på vers, men inte så användbara. Resten var andra persiska diktare. men de hade jag inte någon användning för just nu. De är också jättebra, så det är inte där felet ligger. Det är att mina förväntningar var annorlunda än verkligheten.
Det som gjorde mig glad var att jag hade tagit bilen ner till stan. På hemvägen så stannade en silverfärgad flott bil plötsligt och körde in till kanten. Mannen som satt i bilen, ni veet en sådan där man med keps, rusade ut och började springa tillbaks. Då såg jag i backspegeln vad han fått så bråttom för - en gräsands hona spatserade vid vägkanten. Han ville göra en räddningsaktion. Gräsanden var dessutom på väg åt fel håll om det var den bi-å till Hågaån hon var på väg till. Ja det är svårt med orienteringen ibland, äen bland djur.
Jag skriver ner några Rumidikter
Jag är inte jag, du är inte du och inte heller är du jag.
Men ändå är jag jag och du är du och du är jag.
På grund av dig, ack skönhet från Khotan, är jag i dag
förvirrad över huruvida jag är du eller du är jag.
Lyssna till rörflöjtens mollstämda ton,
hör den beklaga sin separation:
Allt sen jag skars ifrån vassen en gång,
gråter nu kvinnor och män till min sång.
Det är genom ödmjukhet som vatten vinner eld,
för eld står upp medan vatten håller sig lågt.
När läppen är tyst, har hjärtat hundra tungor;
var tyst – hur länge, hur länge önskar du pröva Honom?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar