Dragonfly

Secret Garden - Spirits of Nature

Jag samlade kraft och åkte ut till landet. Jag hämtade upp en kamrat här i Uppsala och så åkte vi gemensamt ut och hälsade på en av våra bekanta. Hon som vi hälsade på hade det så fint med stora vackra höstblommor. Har du tänkt på skillnaden mellan vårblommor och höstblommor? Färgen i höstblommorna är tyngre och djupare. De står där i vackert mörkt lila, orangegult och djupt rödblå färger. Den enda sommarblomma jag kan komma på som har lila blomfärg är aklejan, men den känns ändå skir om man jämför med de mustiga växterna som blommar på hösten.

Min vän från landet hade ett sval-par boende under taknocken. Vi såg hur en unge satt utanför boet och ropade på föräldrarna. De kom inte och ungen fann sig och kastade sig ut i lufthavet. Med osäkra svalvingar flög den upp i luften. "De går och lägger sig klockan åtta på kvällen", sa min väninna. Jag såg framför mig hur mamma och pappa svala ropade in svalungarna och läste en godnattsaga för dem innan hela familjen somnade in i väntan på morgonen. Ja, svalungar måste bli starka då de har en lång resa ner till Afrika framför sig. De får inte äta sig för feta, för då blir de långsamma och offer för rovdjur. Svalorna får inte heller bli för magra, för då dör de av svält. Ja, det är tur att de inte äter på McDonalds- då skulle de bli feta. Har ni sett filmen "Supersize me"? Om inte rekommenderar jag att ni skaffar den eller lånar den och titta på den.

Svalor är dagflygare vilket innebär att de använder solen att orientera sig med. De vet hur solen rör sig på himlen och ändrar kurs beroende av hur solen lutar i förhållande till jordytan. Jordmagnetismen registrerar de i näbben, som har magnetitkristaller i sig. i näbben känner svalorna av förändringar i jordskorpan, beroende på var på jordklotet de befinner sig under resans gång.

Vi blev inbjudna på te och samtalet kretsade kring ekologi, gamla minnen och nutid.
Väninnan från landet berättade att kommunen dragit in hennes kompostsoptunna och då hon ringt hade hon fått besked att kasta allt i samma soptunna. Den för brännbart.
Min andra väninna berättade att i hennes hyreshus är värden så snål att hyresgästerna inte sopsorterar- för det finns inte tillräckligt med sopkärl att fördela de olika soporna i.
Jag tänkte på min egen snälla värd, som skaffar fram de soptunnor vi ber om.

Jag talade vid teet lite om Viktor Schauberger och hans bok "Det levande vattnet". Schauberger var österrikare och uppfinnare. Han iakttog naturen och efterliknade henne. Innan andra världskriget mötte han Hitler och informerade honom hur han såg på skogsbruk, odlingar och också sina egna uppfinningar. Hitler blev imponerad och ville få Schauberger att arbeta för honom. Men Schauberger hade andra intentioner och återvände hem till Österrike. Då Tyskland erövrade Österrike sökte SS upp Schauberger och tvingade honom att arbeta med de uppfinningar SS tyckte var intressanta bl.a. implesionsmotorn (som byggde på sammandragningar istället för explosioner) och ett annat sätt att flyga. SS satte honom på mentalsjukhus för att de misstänkte han saboterade experimenten, men Schauberger skulle nog aldrig göra något sådant.Efter andra världskrigets slut, fick han en biljett till Amerika, där man pumpade honom på hans idéer.

En av hans många idéer var att ploga jorden med kopparplog istället för järnplog. Han förklarar det inte mer, men jag spekulerar i att han såg jorden,(Moder jord) som kvinnlig och koppar är ju Venus metall och den kvinnliga planeten i universum. Jag gör inte Schauberger rättvisa med så korta spekulationer och inlägg, men jag minns en passage i hans bok, som förvånade mig mycket.

Schauberger berättade att det fanns en bonde som fick större skördar än de andra bönderna i trakten. Schauberger frågade hur det kunde komma sig och gick till bonden för att fråga. Bonden bjöd då in honom. Vid fullmåne samlade bonden jord från åkrarna, la jorden i en stor gryta med vatten och började röra om och sjunga till jord och vattenröran. Den delen tog hela natten. Då det blev morgon gick bonden ut på åkrarna och stänkte ner dem med den färdigpreparerade lervällingen. Han behövde bara göra det en gång per år.

Det kom det lilla te-partyt att fundera över de äldres sätt att se på naturen. Att du alltid ska ge tillbaks något av det du tagit. Eller indianerna som först ber om lov och sedan tackar naturen. Det är ingen som tackar naturen vid stordrift t.ex.

Lufttorkad tvätt och Rumi.

Venus


Jag älskar verkligen Rumi. Han var ju en sufist och de lever ut sina känslor och manar fram dem för att slipa dem till perfektion. En sufisk meditation är att låtsas att du håller ditt hjärta i dina upp och ner vända händer. Fingrarna korsar du som i bön. Sedan vaggar du ditt hjärta medan du tittar på dina händer. Jag tycker det är en så fantastisk bild- att vagga sitt eget hjärta till ro.

Jag har försökt översätta ett par av Rumi´s dikter. Det kan inte bli så underbart vackert som på persiska. Jag har hört persiska på youtube. Dikterna jag översätter är inte från persiska, utan från engelska. Så översättningen har gått tre vägar - först från Rumi till persiska, sedan från persiska till engelska och sedan från engelska till svenska. Har får du några smakprov:

The Guesthouse Rumi

This being human is a guesthouse
Every morning a new arrival

A joy, a depression, a meanness,
Some momentary awareness comes
As an unexpected visitor.

Welcome and entertain them all!
Even if they are a crowd of sorrows,
Who violently sweep your house
Empty of its furniture,
Still treat each guest honorably
He may be clearing you out
For some new delight.

The dark thought, the shame, the malice,
Meet them at the door laughting,
and invite them in.

Be grateful for whoever comes
Because each has been sent
As a guide from beyond.






Gästgivargård


Det här med att vara människa är som en gästgivargård
Varje morgon kommer det en nyanländ.

En glädje, en sorg, en tarvlighet
Några medvetna ögonblick kommer in
som oväntade gäster.

Välkomna och roa dem alla
Även om det är ett bedrövligt gäng
Som våldsamt sveper fram i ditt hus
Och tömmer det på möbler.
Behandla ändå varje gäst hedervärt
Han kanske kan öppna upp dig
För någon ny njutning.

De mörka tankarna, skammen, ilviljan,
möt dem skrattande vid dörren
och bjud in dem.

Var tacksam mot vem som än kommer,
för var och en av dem har blivit sänd
som en vägvisare från andra sidan.



I am so small I can barely be seen
How can this great love be inside me?
Look at your eyes. They are small,
But they see enormous things.


Jag är så liten att jag knappt syns.
Hur kan den här väldiga kärleken finnas inuti mig?
Se på dina ögon. De är små
Men de ser ofantliga ting.



I would love to kiss you
The price for a kiss is your life

Now my loving is running toward my life shouting
What a bargain, let´s buy it.



Jag skulle älska att få kyssa dig
Priset för en kyss är ditt liv.

Nu springer min kärlek mot mitt liv och skriker:
Vilket vrakpris, vi köper det!




Idag har jag hängt ut tvätt på tork. Jag medger att det inte är den bästa dagen att torka tvätt ute, men jag längtade efter doften av tvätt som är ren och lufttorkad. Det finns ingenting som luktar så rent, tycker jag. Så nu hänger den tvätt som inte hunnit torka under markisen på balkongen i regnet. Det känns trots allt som om jag börjar utveckla min husmorssida mer och mer.

Ett av mina barndomsminnen är då min mamma tvättade. Tvättstugan fanns nere i ett bostadshus i kvarteret och den som tvättade behövde värma vattnet innan tvättmaskinen sattes igång. Det fanns en stor kokgryta för det. Så fanns det stora kar- de liknade badkar men var mer fyrkantiga och av en brun sten, där tvätten sköljdes. Tvätten tvättades genom att den snurrade runt i tvättmaskinen, men den som tvättade fick själv hålla reda på värmen och tiden som tvätten skulle snurra runt i behållaren. Då tvätten var klar handvevades den igenom något som såg ut som en handmangel. Husmödrarna använde stora träskedar,mer som åror och de var minst en meter långa. Då tvätten var sköljd fler gånger, bar husmödrarna upp tvätten på vinden. Vinden hade tegelstenar till golv och det var högt i tak. Ibland var det duvor där. Tvätten hängdes i linorna och då den var torr manglade mamma lakan på en stor marmormangel (nere i källaren alldeles vid tvättstugan). Jag fick ibland hjälpa till att veva. En gång då jag var riktigt liten stod jag i vägen för mangelarmen. Det var pappa som vevade mangeln fram och tillbaka då. Jag fick mig en smäll i pannan och det blev en stor bula. Pappa skämtade med mig och sa att jag fått början till ett horn. Jag minns att jag tyckte det var roligt att få horn i pannan, så mitt i gråten började jag skratta.
Det var otäckt då mangeln skulle komma i friläge, eftersom hela mangeln lyftes upp. Då kunde mamma ta ut de manglade lakanen som varit upprullade på en trärulle, lång som mangeln var bred och kanske 25 cm i diameter. Det var på trärullarna som hela mangeln vilade. Trärullarna låg som hjul under mangeln och fick mangeln att röra sig fram och tillbaka. Så jag kan mangla med stenmangel om det skulle finnas någon som undrar.

Framför allt minns jag hur mamma och pappa drog lakan. De hade så roligt i sina vardagssysslor och dra lakan var en höjdpunkt. Det som var roligt? Ja, de försökte alltid se vem som kunde lura den andra och ge efter med det vikta lakanet, då den ena lutade sig bakåt. Då ramlade den som var oförberedd, men det var aldrig något våldsamt, utan alltid med skratt och glam. Pappa gillade också att skaka lakan så de smällde. Mamma tyckte inte om det. Ja, så där höll de på och kärleksgnabbade hela tiden. Om vi barn hade tur fick vi gunga i lakanen.

För att ytterligare spä på husmorsbilden har jag satt en surdeg som kommer att ta tre dagar att göra bröd av. Mitt mål är att jag ska kunna göra så mycket som möjligt själv- självhushåll heter det visst.

En sak bekymrar mig. Då jag har opererat min höft kommer jag inte att kunna sitta på huk. Det måste jag ju kunna om jag ska börja arbeta fram en rosenträdgård på den stora gräsmattan utanför lekskolan närmast byvägen. Kommer tid, kommer råd, brukade min gammelmoster säga (hon var min mammas moster och full av gamla ordspråk).

Nu är det natt och jag ska gå ut och låsa ytterdörren. Innan jag låser den ska jag gå ut till ett vitt porslinsfat och ge vår pyttelilla igelkott kattmat på det. Jag tror i alla fall att det är den som äter upp den. Jag har inte sett den på länge, men min dotter kom hem en gång mitt i natten och talade om att hon sett den. Jag rusade ned i trädgården, för att ge den mat. Men den lilla igelkotten var borta. Det går en något större igelkott här också, men båda är ungar.

Getingarna har kommit. De är små, men ivriga att äta det som bjuds. För två år sedan fick jag en getingfälla av en förälder till ett barn i skolan. Idag såg jag mig nödsaka att fylla den med rödavinbärssaft och getingarna gick genast in i den och drunknade. Det känns inte så bra att vara getingmördare, men jag vill inte ha dem i maten heller. På tal om mat, Jag lagade så god mat idag. Det är verkligen roligt att ha tid och ägna mig åt väsentliga saker. Ja, jag tycker mat är väsentligt.

Nu kallar igelkotten.



getingbilden är inte min utan från anticimex

Att vara köpare - på olika nivåer

Att handla med aktier måste vara frustrerande - och så mycket som aktieköparen och aktiesäljaren måste hålla reda på. Först och främst så måste aktieköparen tro att de företag han eller hon handlar aktier i ska gå med vinst. Eller att det har hänt något med vädret som påverkat aktien, eller förutse politiska händelser som påverkar aktien eller helt enkelt använda sitt sunda förnuft och inse att ett företag inte kan gå med vinst hela tiden för att sälja.

Jag lyssnade nyligen på en forskare som hade gett 100 nya studenter på universitetet och 75 experter på handel med aktier i uppdrag att sia om aktier i två företag. Studenterna siade 50% rätt och 50 % fel, medan experterna siade 45 % rätt och 55 % fel. Forskaren var noga med att tala om att undersökningsunderlaget var litet, men jag tycker ändå det säger något om hur det är att spekulera med aktier.

Jag gillar Youko Ono´s sätt att styra sina storföretag - Hon spår framtiden i Tarot-kort och handlar därefter. Det lär gå bra. Det lär ju finnas många ekonomier som går till spå-kvinnor och spå-män av olika slag. En väninna till mig spår i Tarot och hon säger att hon har klienter som kommer från näringslivet. Så varför hymla att aktiemarknaden är något som aktieköparen behöver kunskap om - det är lika mycket tro som i kyrkan och att känna in framtiden intuitivt som i new age. Sedan hänger det väl på turen, eller kanske ett viss mått av insikter också.

När ett företag blir tillräckligt stort så kommer det inte att gå med vinst år efter år. Om det inte är CocaCola eller McDonalds eller varför inte Adidas. En gång på -60 -talet var jag i Paris. Då träffade jag en symaskinsförsäljare från Eskilsuna. Han berättade att han sålde symaskiner i Afrika. Jag blev lite förvånad eftersom Afrika för mig var fattigdom och lerhyddor.(Jag lovar jag har förändrat min uppfattning till en mer nyanserad bild idag). Han berättade, att en gång hade han varit så långt ut i bushen, att det inte ens fanns CocaCola reklam. Och då är man långt ut, tillade han.
CocaCola har alltid varit en symbol för mig för omänsklig hantering av människor och att sälja en skitprodukt som består av koffein- för att ge ett beroende (förr var det kokain- därav namnet Coca), bränt socker och kolsyra i vatten. McDonalds har jag alltid varit misstänksam mot och det har inte blivit mindre sedan jag läst om McDonald och hur de hanterar sina boskapsuppfödare, sina arbetare och sin mat. McDonalds advokater har inte fått författaren till boken "Snabbmatslandet" fälld vilket talar för att författaren har varit mycket noggrann och vetat hur han ska skriva för att hamna inom lagens råmärken. Jag har dessutom sett en film på Youtube som handlar om McDonalds mat och hur länge man kan behålla deras mat med ett fräscht utseende. Speciellt deras Pommes Frittes håller länge, så jag undrar vad de innehåller mer än potatisavfall.

Anledningen till att hamburgarna är så billiga beror ju på att det är dåliga avtal med uppfödarna, det är dåliga löner och arbetsförhållanden för arbetarna, det är dålig miljö för djuren som ska slaktas eller slaktas (löpande band)- tala om djurens koncentrationsläger, där korna står på rad för att bli klubbade till döds. Det är ju inte så att den billiga maten är billig av sig själv- antingen är det råvaror som är dåliga eller skadliga, eller så är det alltid någon som får mindre betalt om varan är billig. Är den dessutom hanterad i många led, så behöver du som konsument bli misstänksam.

EN annan ilska jag har är alla dessa förpackningar. Jag tänker inte bara på hur krångliga de är att öppna, utan också på alla de som inte har så rörliga händer och inte kan öppna en förpackning (pensionär- hur behandlar vi våra gamla och hur pass mycket inlevelse har vi). Vi tvingas att använda 17 kg plastförpackningar/person och att det tar 450 år för naturen att bryta ner en schampooflaska. Du kan själv läsa mer på www.ftiab.se/download/18.2ab00b46116f5d50e95800020/Förvandlingen.pdf

De filmer jag beställer på youtube kommer inte in i min blogg och jag håller på att felsöka vad som gått snett. Därför kan jag inte visa filmen om McDonalds. Du kan söka själv på youtube.

Jag planerar mitt liv efter min höftoperation. Jag håller på och ser ut rosor till en rosenträdgård och så vill jag bygga ett växthus. Jag hoppas jag blir så rörlig och stark som jag planerar. Det är så roligt att börja planera hur växthus och rosenträdgård ska se ut. Jag älskar rosor och tack och lov så lever jag bland rosor. Jag plockar rosenbladen och gör både saft,te och sylt. Snart är det nypontid och då blir det att torka nypon till nyponte och nyponsoppa. Gott!


Idag tänder vi ljus i fönstren för att hedra tibetanerna och för Tibets frihet och självständighet. Fria Tibet!!! Det är ett upprop spm gått ut på facebook.

Facebook är ett kul sätt att kommunicera, tycker jag. Du kan skicka filmer, bilder och dessutom skicka olika emblem till dina vänner och genom facebook betalar då sponsorer för ändamål som regnskog och världshungern. Jag tycker det är toppen.
Jag kommer säkert att upptäcka en nackdel eller ett utnyttjande från facebooksponsorerna så småningom, men ännu så länge njuter jag av att jag gör gott varje gång jag skickar en artificiell blomma till en vän och får 1 squarefoot per 10:de blomma jag skickar.

Luften har vänt och ibland får jag de där pustarna av mogen säd i näsan. Det är en underbar doft tycker jag. Då jag var ingift i en bondsläkt var det här den bästa tiden, men också den mest jäktiga för min svärfar. Han var ute för jämnan och kontrollerade vattenhalten i sädeskornen för att fukthalten inte skulle vara för hög. En för hög fukthalt i kornen gör att säden blir av sämre kvalité och då köps den in som djurfoder istället till ett billigare pris. Det kändes alltid så tryggt då tröskan gick över åkrarna för då visste vi på gården att försörjningen höll på att bärgas i år igen. Min
f.d. svärfar var en så otroligt skicklig bonde, men det slet på honom.

Nu har vi skördat de bär som finns i juli i trädgården. Det är snart äpplenas och plommonens tid. På gården försöker vi plocka plommonen då de är mogna, men det händer ganska ofta att en tjuv kommit, någon natt, och plockat trädet rent på plommon. De plockar gärna rent våra bärbuskar också, om vi inte hinner plocka dem själva i tid. Jag antar att bären och plommonen säljs på torget. Därför känns det inte alltid bra att köpa frukt, bär och grönsaker på torget, eftersom jag inte vet om de är pallade eller inte. De äldre pensionärerna kanske inte är ute och pallar, men det finns ju andra.

Jag väntade mig storm i natt. Jag plockade in allt från balkongen. Det känns lite nesligt då det "bara" kom regn och lite blåst. Men jag är tacksam att det inte kommer oväder vi inte klarar av hit upp till Håga.

Jag har dragit ner på takten ännu mer - om det är möjligt - och är inte engagerad i mycket. Det är så skönt att mitt barn är vuxet så jag inte behöver tänka på att roa och engagera henne i olika projekt. Jag läser och tittar på TV. Internet har också varit trögt beroende av vädret och mottagningen jag har. Ska be min kompis datanörden titta över min dator.

Det mest dramatiska är väl att kylskåpet är sönder. Det gör livet lite mer komplicerat. Jag tänker på att min styvmormor hade sylter och safter i jordkällare. Min mamma berättade hur hon som barn blev skickad dit för att hämta upp mjölk och filbunke (en slags hemmagjord fil - mer som långfil tror jag). När jag var liten kommer jag ihåg att kvinnorna tvättade vid ån också. Vid å-kanten stod en stor tvättkittel, där kläderna kokades eller värmdes. I direkt anslutning till tvättkitteln fanns det en brygga med ett fyrkantigt hål i. I den sköljde man och gnodde kläderna mot en tvättbräda. De heta kläderna tog kvinnorna upp med en stor stör och så lyfte de, de heta kläderna till bryggan och bäcken. Men jag var för liten och för klåfingrig, så jag fick aldrig vara med och tvätta.

Däremot fångade jag fisk där. Jag brukade få fisk med bara sänke och krok med mask på. Jag har aldrig tyckt det var obehagligt att sätta på mask på kroken, eftersom jag lärde mig det då jag var liten. Jag fångade för det mesta öring i bäcken. En gång kom jag hem med en mörk- svart fisk. Då berättade min mamma att de kallades för nors och var fisk hon som barn brukade fånga med händerna. Det var imponerande, så jag gick ner till bäcken igen för att fånga nors med händerna. Men som vanligt då något jag som barn bestämde, dök det inte upp fler norsar. Att stå blickstill i vattnet och inte se en enda fisk blev snart långtråkigt och jag blev kissnödig och gick hem.

Jag vet inte hur det var för er, men då jag var liten och skulle gömma mig i kurragömma t.ex. och hittade världens bästa gömställe, så var jag alltid tvungen att springa hem, eftersom jag blev så kissnödig. Min mamma påstår att jag gärna kissade ute i naturen, men jag har minnesbilden att jag alltid kom hemrusande för att gå på toaletten. Jag valde väl tillfällen att kissa ute antar jag. Då jag plockade blommor ensam t.ex. Utmärkta tillfällen att kissa ute. Jag var och är en blomflicka, som älskade att plocka blommor. Jag är inte lika ivrig nu eftersom jag inte är så rörlig, men det känns alltid bra att ha något med sig från skogspromenaden.

Höstvisa

Vägen hem var mycket lång och ingen har jag mött,
nu blir kvällarna kyliga och sena.
Kom trösta mej en smula, för nu är jag ganska trött,
och med ens så förfärligt allena.
Jag märkte aldrig förut, att mörkret är så stort,
går och tänker på allt det där man borde.
Det är så mycket saker jag skulle sagt och gjort,
och det är så väldigt lite jag gjorde.

Skynda dej älskade, skynda att älska,
dagarna mörknar minut för minut.
Tänd våra ljus, det är nära till natten,
snart är den blommande sommaren slut.

Jag letar efter nånting som vi kanske glömde bort
och som du kunde hjälpa mej att finna.
En sommar går förbi, den är alltid lika kort,
den är drömmen om det man kunnat vinna.
Du kommer kanske nångång, förr'n skymningen blir blå
innan ängarna är torra och tomma.
Kanske hitta vi varann, kanske hittar vi då på
något sätt att få allting att blomma.

Skynda dej älskade, skynda att älska...

Nu blåser storm därute och stänger sommarns dörr,
det är för sent för att undra och leta.
Jag älskar kanske mindre än vad jag gjorde förr
men mer än du nånsin får veta.
Nu ser vi alla fyrar kring höstens långa kust
och hör vågorna villsamma vandra.
En enda sak är viktig och det är hjärtats lust
och att få vara samman med varandra.

Skynda dej älskade, skynda att älska...

Tove Jansson

Banker och skatter

solen sigill

Det är inte många av mina nerladdade youtubefilmer som kommit fram på sistone.

Jag satt och lyssnade på att den amerikanska staten ska gå in med trehundra miljarder kronor dvs 300 000 000 000 kronor för att hjälpa de amerikanska bankerna. Pengarna kommer från individer som betalar skatt till staten även i USA, antar jag.
Att de amerikanska låneinstitutionerna tappade överblicken är, om jag förstår det rätt, att Wall Street dvs börsen och aktieköparna handlade in sig på lånepapper. Det är mig en gåta hur man kan köpa upp sig på andras lånepapper, men så var det i alla fall. Dessa aktieägare som köpte in sig på lånepapper kunde göra det så länge marknaden dvs aktieägarna såg lånehandlingarna som attraktiva köpeobjekt. Sedan började det krisa och aktieägarna sålde av sina lånehandlingar i ett rasande tempo, för att inte förlora pengar. Då blev lånehandlingarna oattraktiva och de som satt kvar med lånehandlingsköpen blev förlorarna, bl.a. Deutche Bank och kommuner i Sverige som aktiespekulerat.
Då lånehandlingarna blev oattraktiva så började makthavarna i USA se efter vad det berodde på. De upptäckte att låneinstitutionerna gett lån till människor som inte hade några pengar eller kunde borga för sina lån. Då räntorna gick upp, så fick de som inte kunde betala huset flytta. Men bankerna drog åt sina lånevillkor och det var så många som fick gå från sina hus att det inte var attraktivt längre att köpa hus. Varpå priserna rasar, då det inte är någon efterfrågan på hus längre.
Myndigheterna försöker ställa bankerna till svars i rättegångar. De kommunala myndigheterna menar att i och med att huspriserna rasat och folk inte har haft råd att bo kvar har skapat förorter som är som spökstäder. I spökstäderna härjar ungdomen vilt. Kommunerna förlorar pengar på att reparera hus och få spökstäderna levande igen.
Bankerna skulle ha varit mer restriktiva med att låna ut från början.

Så börjar bankerna gå omkull. Och vad händer då- ju precis som i Sverige då IT-bubblan sprack går staten in och räddar banker, som annars skulle gå omkull med 300 miljarder kronor eller 300 000 000 000 kronor. Vi människor kan inte ens tänka oss den summan i enkronor -den är så stor, så stor. Och vem betalar då aktieklipparnas förtjänster och bankernas förluster - jo, den lilla människan genom sina skatter. Så man skulle kunna säga att de som får subventionerna och får bo kvar sina hus är subventionerade av andra samhällsmedborgare via skatten.
Finns det då ingen annan lösning? Nej, jag tror inte det om det inte är så att de aktieägare som gjort sig en förmögenhet på handeln med lånepapper inte skulle betala tillbaks sina vinster. Men då faller ju hela idén med aktier. Och det kanske vore bra.