söndag 28 april 2013


 


Vad är sanning? Jag trodde - precis som jag tror många av oss trott - att Marie Antoinette var en ytlig, outbildad festprisse, som bara levde i sin egen värld. Hon förstod inte att andra samhällsskikt  hade det svårt på hennes bekostnad och genom den lyx och det överflöd hon levde i.  Det var hennes lyxliv som sägs ha utlöst franska revolutionen. Men hennes bakgrund var en helt annan....

Hon var näst yngsta barn till Österrikes  Maria Teresia,  hade inte så mycket utbildning och var spartanskt uppfostrad. 
Det måste ha varit svårt för henne att behandlats som en handelsvara mellan Österrike och Frankrike och ersättning för sin äldre syster - som var påtänkt och sedan dött. För att inget av länderna skulle visa sig stå över det andra byggdes ett mindre slott vid en gräsflod. Hon fick klä av sig sina österrikiska kläder i Österrike och gå naken igenom rummet till nästa rum, där det franska hovet stod och väntade med franska kläder. Hon kan inte varit äldre än 15 år då hon gick igenom den här riten och sedan gifte sig. 
Marie Antoinette blev oskyldigt anklagad för att genom en kvinnlig bulvan mer eller mindre stulit pengar från staden Strassbourg då bulvanen övertalat biskopen där, Louis de Rohan, att ge drottningen ett dyrbart halsband. Men Marie Antoinette visste inte om affären och bulvanen tog pengarna och stack. Men ryktet spreds att Marie Antoinette tagit emot halsbandet och sedan negligerat biskopen och staden. 

Hon stod inte ut med den stela form som fanns på Versailles utan var ofta på sitt egna lilla slott och umgicks med sina vänner, som hon valde för att de var trevliga, inte efter rang. Det väckte naturligtvis avund hos  många i adeln, så hon blev inte populär. Hon älskade mode och lät sy upp vackra kläder och peruker och blev en ledande modeinkon i Europa. 
Så småningom förstod hon att hon inte var så populär bland folket,  slutade köpa kläder,  höll en låg profil  och arbetade politiskt istället. Hon påstås ha sagt att om folket inte hade bröd så kunde de äta bakelser istället. Det är inte sant det heller utan sas av en drottning hundra år innan Marie Antoinette.   

Det skrevs nidvisor om henne och de visorna sjöngs bland de österrikiska soldaterna, då de vandrade igenom Frankrike för att anfalla Paris. Fransmännen hörde sången och översatte den. Den användes senare emot henne under franska revolutionen.         






Hon anklagades för att ha haft en sexuell relation till sin son och högförräderi. Hon hade velat slåss istället för att ge sig.
Hon fick sitta i ett rum och vänta medan de franska legionärerna bestämde om de skulle avsätta monarkin eller inte.
Hon avrättas med en medaljong runt halsen. Det var ett halsband hon fått av Axel von Fersen. Där var ingraverat ngraverad - "Tutto a te mi guida",  vilket betyder - allt leder mig till dig, 

Genom att försöka finna sanningen blir sanningen allt mer komplicerad och mångfacetterad. Den är svårtolkad men hellre det än att leva i en värld där människoöden blir till serietidningsfigurer och stereotyper. Marie Antoinette var inte enbart god och inte enbart ond. Hon var en omedveten människa som inte förstod vilket lidande hennes modehunger och  slöseri med statens finanser ledde till för de som arbetade för henne men hon inte kunde se. 

Stefan Persson, före detta vd på H&M kan också slösa pengar, Han har ungefär 180 miljarder SEK. Han har inte heller förstått att hans slöseri med sina pengar berott på arbetare och sömmerskor i Bangeladesh som inte får pengar så de klarar sig.

"Vi tycker att med en sådan hög vinst som H&M har i dagsläget, har de mycket större möjligheter att göra mer för att höja lönerna. Och se till att arbetarna kan leva ett drägligt liv tillsammans med sina familjer, säger Catrin Rosquist, projektledare på organisationen Fair Trade Center.H&M kräver att bolagets underleverantörer ska betala åtminstone den lagstadgade minimilönen. Men Bangladesh minimilön på cirka 300 kronor är bara en femtedel av den lönenivå på 1.500 kronor i månaden som krävs för att man ska kunna leva på lönen." Svt se 30 jabuari 2013.  Här kan man tala om att ge människor bakelser istället för bröd, men inte ens det erbjuder Stefan Perssons son Karl.

 Greenpeace har visat att H&M´s plagg innehöll 2011 att kläder innehöll nonylfenol, som ger hormonstörningar, är enbart fettlösligt, vilket innebär att det lagras i kroppens fettdepåer och kopplas ihop med sterilitet. H&M säger att alla deras kläder ska vara giftfri 2020.   
   

torsdag 7 februari 2013

feodalismen och den feodala pyramiden



Feodalismen



"Skillnad på folk och folk


Feodalismen innebär att samhället är utformat som en pyramid där alla styrs av ett system av tjänster - och gentjänster. En person, kanske kungen, kontrollerar ett stort stycke jord men har inte tillräckligt med resurser att försvara det. Då kan han förläna (låna ut) en bit av området till en annan man som har resurser men ingen jord. Den mannen kallas då vasall och har skyldighet att hjälpa sin kung om det blir oroligheter eller krig. Vasallen får alla inkomster från jorden, det vill säga bönderna som bor och brukar jorden där betalar sina skatter till vasallen. Vasallen kan sedan i sin tur skaffa undervasaller.
Längst ner finns bönderna som bär upp systemet ekonomiskt. Bönderna producerade livsmedel som försörjde alla. De stod i ett beroendeförhållande till dem som ägde jorden. För att få bruka jorden måste de betala en ränta som antingen kunde betalas i arbete (dagsverken), i produkter eller i pengar. De är livegna, det vill säga enligt lagen tvingade att stanna på det gods där de föds. Systemet blev instabilt när allt fler led blev inblandade. Dessutom blev det ofta uppror bland de livegna. I Sverige var feodalismen inte lika starkt utpräglad som i övriga Väst- och Centraleuropa. Trots att bönderna stod i ett beroendeförhållande till jordägarna och var tvungna att betala ränta eller skatt, lyckades jordägarna aldrig få samma kontroll över samhället som i övriga Europa." Historiska museet. http://www.historiska.se/historia/medeltiden/livochsamhalle/feodalismen/








tisdag 15 januari 2013

Lasse Berg Kalahri bushmän/bushmen




Jag trodde man kunde klistra in de artiklar jag skrivit men det gick inte. Eller rättare sagt jag kunde klistra in men utan foton.En artikel handlade om Goethes färglära och artikel om komposten. Ja, artiklarna har jag skrivit  till den deltidsutbildning jag går för att bli trädgårdsmästare.

Men det jag egentligen ville skriva om idag är min nye idol Lasse Berg. Han har gett ut en del böcker och två av dem berör bushmännen i Kalahari-öknen, Kasses tes är att vi alla kommer från just dessa stammar. Han intervjuar forskare och besöker intressanta platser som visar på människans ursprung.  Han ställer frågor bl.a. om människan varit krigisk och slagits då hon träffat andra stammar. Forskarna har med förvåning svarat nej och att det vore det samma som självmord om de små stammarna av folk hade krigar mot varandra, eftersom de just var så få. Sedan hittade man ju sin partner kanske hos en annan stam. Att vi inte varit krigiska tyder våra hörntänder på. Vi har aldrig haft hörntänder som är vassa och gjorda för att klippa sönder kött eller bita i muskler. Vi levde också i par i stammen och nya ungar behövde beskydd länge. Vår styrka var samarbete och den mesta tiden gick åt till sociala kontakter där vi skrattade, sjöng och löste konflikter för att hålla fred. Jag påmindes om just det här att hålla fred  som lever kvar i oss än idag - när någon varit otrevlig under en annars bra dag är det den otrevliga vi minns, Vi minns inte de som vi varit glada med och skrattat med under dagen, utan ältar e där otrevliga. Om man då skulle kunna tänka på bushmännen och deras behov av att hålla fred- Jämlikheten är så utbredd ibland bushmännen idag att de byggt upp social system  där  t.ex. den som skjutit en hjort inte nödvändigtvis är den som äger hjorten, utan det kan vara en gammal kvinna som EGENTLIGEN äger hjorten och har rätten att stycka den och fördela köttet. Så en bra jägare jagar inte
för att själv få äran utan för gruppens.
Lasse Berg menar också att det som utvecklat oss evolutionärt är väskan. Vilken annan djurart samlar mat, bär hem den, spar den och äter tillsammans med varandra i en måltid där samvaron är viktig och binder samman gruppen. Med tanke på hur få minuter om dagen vi äter tillsammans som familj idag är det inte underligt att samvaron är dålig. Bushmännen kan sitta i timmar och prata och skratta medan de äter. Dansen är också viktig som gemensamhetsbärande gruppimpuls. Men dansen har också en annan innebörd - man når gudarna gemen transen Innan transen möter man gudarna,  Den som kom i trans stöttas av gruppen och återberättar senare sina upplevelser.
Så det aggressiva beteendet kom inte med jägar- och samlarkulturerna utan först när människan blev bofasta bönder.
        

onsdag 2 januari 2013

kärleken till komposten

 Komposten består av matavfall, kalk, och strukturerat material typ halm eller grenar. För att en kompost ska trivas och arbeta med avfallet och halmen behöver den skötas om. Den får inte vara för blöt, för då går det röta i avfallet och nedbrytningen till jord förstörs. Den får inte heller vara för torr för då avstannar alla biologiska processer i komposten. Om en kompost sköts riktigt blir den alldeles varm inuti och mikroberna arbetar för fullt för att skapa den bästa möjliga mullen åt dig. Men jag blir för ivrig och rusar iväg – jag tar det från början. Och vad är början då? Ja, det är växterna och deras fotosyntes. Utan växter inget syre och utan syre inga djur eller människor som andas och lever av syre. Fotosyntesen är bundet solljus som växterna genom sina gröna blad tar in och binder med hjälp av koldioxid och vatten. Växten bildar kolhydrater, som med sin uppbyggnad kan föras runt inom blomman- dit den bäst behövs. Det är ett finstämt system som för ned kolhydrater till roten och roten för upp nödvändiga mineraler från jorden till växten. Samarbetet leder fram till en frukt som för vidare växtens speciella nytta för annat liv. Växten, som är geocentrisk vänder blomman mot soluppgången och hälsar den. Sedan följer den solen – livgivaren till dess det blir natt. Under natten känner den fortfarande av solen och växer sig i en spiral högre upp i luftrummet och på morgonen står den återigen beredd att hälsa solen. När växten dör frigörs den solenergi den har lagrat och många mikrober tar hand om den. Men för att det ska ske på ett för människan mer tillfredställande sätt hamnar den i komposten. Samhället idag satsar mer och mer på att varje enskilt hushåll ska kompostera. Så komposteringen börjar egentligen redan vid tillagningen av maten. Allt haft ett liv är organiskt material och grönsaksrens som blir kvar efter att grönsakerna ansats är kompostmaterial. Alla matrester är kompostavfall. Alla vissna blommor från vaser och blomkrukor är kompostavfall. Ja, allt som en gång komposterbart. Nu förstår jag att ni tänker – men hästar som dött – inte komposterar man dem. Ja, det vet jag faktiskt inte om man gör, men jag har svårt att se hur den skulle kunna omvandlas till trädgårdsjord under en kortare tidsperiod. Men om inte våra hjälpare, nedbrytarna skulle finnas, skulle ju ingenting brytas ner och återvinnas. Det skulle betyda. Om man använder sin fantasi att vi skulle vadade runt i allt som dött innan oss dinosaurier t.ex. Och det skulle vara en materialbrist utan nåde, eftersom allt vi är uppbyggda av, allt vi äter och dricker idag är återanvänt material från liv levat innan oss. Så jag är väldigt glad att det finns organismer som arbetar med nedbrytning. ”Antingen tål jorden och människorna den behandling de utsätts för under mekanismens skede, eller de gör det inte. De som håller på den utvecklingslinje på vars väg vi upplever jordförstöring, växt- sjukdomar, befolkningskriser och krig i förut okända mått, har skyldighet att bevisa att människorna och jorden tål vad de får. Kan de det, så nåja. Men kan de inte det, då är det bättre att lägga om metoderna ju förr ju hellre” (E.Wägner 1941). Men vi är ju omgivna av material som inte är nedbrytbart. Alla har vi väl hört talas om den stora plastö som cirkulerar runt i Stilla havet - The Great Pacific Garbage Patch. Alla båttrafik som funnits och finns i Stilla Havet har under många, många årtionden kastat ut plast och kemiskt avfall. Plasten är nu fångat i en havsström som för plastön runt, runt i havet. Och det är bara ett exempel på hur jordens nedbrytande organismer inte är skapade att ha sönder och spjälka för dem onaturliga material. Men i en liten skala betyder det att du måste måna om vad du lägger i komposten. Det måste vara möjligt för mikrober att bryta ner det material du lägger i komposten. Vi behöver erinra oss då och då att vi behöver samverka med allt liv på jorden. “gradera olika livsformer i högre eller lägre blir ... kvalificerat meningslöst... Om varje livsform har sin funktion i samspelet, blir tillvaron fattigare när en livsform trängs tillbaka och mångfalden minskar...”, (R Edberg 1976) ”Fjällen runtomkring mig blir inte mindre storslagna genom att jag vänder kikaren. Men jag famlar efter något som tar formen av en undran: har inte vår situation blivit sådan, att det kan vara nyttigt, kanske nödvändigt att vi ser oss själva i det dubbla perspektivet? Där de blå bergen. ovanför dem en hinna penslad över kontinenterna så tunn att inte den finaste pensel skulle kunna dra dess motsvarighet på någon glob. Där den är som tjockast är den bara några bråkdelar av någon miljondel av jordradien. Men denna hinna är betingelsen och hemvisten för vad vi innefattar i begreppet organiskt liv. Utan den skulle kontinenterna vara sterila månlandskap. Inne i detta tunna hölje i mullens luckra mörker sysslar livets rastlösa och stumma tjänare bakterierna med att ur förbrukade organismer frigöra salter, som är förutsättningen för livets oavbrutna förnyelse och kretsgång för allt som gror och blommar, för fågelsången över tingen, för människan själv. Omedelbart under denna hinna klotets massiva massa, glödande av eld i sitt inre; en dödens boning ur det organiska livets synpunkt. Och lyfter jag min blick över bergen så vet jag, att det syre som fyller mina lungor på samma sätt som jordens örter fyller min buk, snabbt förtunnas och tar snart slut. Utanför ozonhöljet en svart tomhet där rymdens kyla och av inget lufttäcke dämpade strålning förenar sig och skapar ett nytt dödsrike. Det är här, i den flortunna marginalen mellan de svarta dödarna, som vi drömmer och ävlas och gör politik och begrundar våra intressanta jag. Det är här vi stundom grips av en högtidlig yra över att vara till av andakt inför den sköna tavla som naturen målat över hinnan. Här är människohemmet: i det smala gränslandet med klotets heta död under oss och rymdens kalla över oss. Ett marginalhem för marginalvarelser " (R. Edberg 1966). Och vad har de här citatet med komposter att göra? Ja det lilla jag kan göra för att förbättra livsvillkoren för andra här på jorden har en stör betydelse för hela jorden och jordklotet. Om jag själv inte äter mer än för mina tillräknade 2000 m2 (Vi svenskar äter mat för 4000 m2) kommer maten att räcka till alla människor här på jorden. Referenser: Edberg Rolf 1966 Spillran av ett moln. Rolf Edberg 1976 Dalens ande. Wägner Elin 1941 Väckarklockan.

fredag 28 december 2012

Goethes färglära


tyger från Peru

Jag börjar i den enda ända jag kan börja ifrån, då jag burit med mig frågorna sedan jag var barn och min pappa, som arbetat som militär internationellt, kom hem med vackra tyger i ovanliga färgsättningar.

Jag funderade då och funderar även nu över varför tyger från framförallt Sydamerika har så starka färger -  klaraste röda, intensiva koboltblåa, skimrande turkosa, ljuva skogsgröna, grälla rosa, knallgula och varmaste orangea i en randig blandning.  Vackra och åtråvärda längtansfulla färger, men alldeles för starka färger för en svensk själ, som jag är, att bära. Den känslan fanns där som barn och den lever kvar ännu.

Men det är många av, framförallt urinvånarna från t.ex. Peru (som inte, som peruanska medelklassen och överklassen vill, eller tvingas av outtalade normer, klär sig västerländskt) som sytt upp kläder i de här färgerna och bär dem till vardags.

Jag tror inte urinvånarna uppfattar tygerna som starka och skrikiga. Jag har funderat fram och tillbaka och en tid tänkte jag att det måste vara själva jorden och mullen om absorberade färgerna. När jag  blev äldre funderade jag över ljuset. – Ljuset gör att människans öga inte uppfattar tygerna som skrikiga. Solens strålar träffar ju jordytan i en tämligen rät vinkel under året i Peru och en större vinkel i norr (och söder).

Ljuset är så vackert ljust och pastellfärgat och kvinnornas klänningstyger är duvblåa och vita.  Anspänningarna i min svenska kropp släpper liksom, då man ser på tavlan. Havet och himlen förenas i horisonten. Den vita stranden färgas rosa och orange av solnedgången. Kvinnorna på bilden promenerar där det är lättast att vandra - där vågorna lagt stranden tillrätta till en slät, relativt hårt packad gångväg.

Det nordiska ljuset är lika pastellfärgat även då det är sol mitt på dagen på sommaren.  Eller varför inte en kall vinterdag på fjället.

Min andra erfarenhet vad gäller färg är att jag laserade med rött och det blev alldeles för livligt. Lasyren med mineral-färgen levde sitt eget liv och det blev förfärligt livliga väggar och ett rum svårt att vara i. Så jag kaseinvitade rummet återigen tills jag inte längre frågade mig om jag behövde måla kaseinavitt en gång till. Sedan målades rummet med gult och den ockragula var en snäll mineralfärg lätt att måla med, men det måste gå snabbt.  Rummet blev en kreativ plats att arbeta på.

Den speciella färgsättningen grundas på Goethes studier av färg. Goethe levde i Tyskland på 1700-talet. När Goethe, som levde i Tyskland på 1700-yalet, var 37 år gammal reste han till Rom för att studera konst.
Få konstnärer där arbetade medvetet med färgen. De lät ofta slumpen styra färgvalet utan att arbeta fram en önskad effekt.  Goethe, som såg färgen som ett naturfenomen,  där  flerdimensioner i färgerna verkade i måleriet,  blev naturligtvis besviken.
Han började forska i färgerna och då också skuggorna som färgerna också påverkade. Han kom fram till att den färg som målades på väggarn hade sin motsats, Det kan man verkligen tala om motsatspar. Att det finns så många nyanser av gul!(?)! Att grått kan skifta i lila, gult eller rött beroende på hur man blandar dem. Det är bara öppna ögonen gott folk, så kommer en mer nyanserad färgrik värld att öppna sig.
En av de tysta hjältarna som jag har en stor beundran för är waldorfläraren Lars Vätte, som först bodde i Järna, senare i Lund för att slutligen arbeta i Västerås. Han studerade Goethes sätt att se på färger och skuggor och lät måla vissa rum på Västerås Waldorfskola efter färgläran. Det var komplicerat då en skugga kunde påverka en annan skugga och bli en helt annan nyans i en dörrpost t.ex.  

Av honom lärde jag mig att skuggorna och färgen på dem har betydelse. Det fanns t.ex. en grön nyans av gardin på Uppsala waldorfskola, som i dagsljus var mer å det olivgröna hållet. Men den hade en skugga, då solen sken igenom den, som var vackert blåröd. Det fanns ett rum på skolan som var laserad i kallt citrongult där väggfärgen gav en fantastiskt blå nyans i skuggan. Så det här med komplementärfärgerna stämmer, men inte helt, är mina iakttagelser.

Goethe hävdade att färg inte bara var färg utan också förmedlade en känsla. Det fanns tre passiva och tre aktiva färger. Rött, orange och gult är varma, aktiva färger medan  grönt, blått och lila är kalla och passiva, det betyder också tt de kallare blå färgerna tillhör mer edn intellektuella tanken, medan de varmare röda och gula nyanserna är känslans färger. De röda- gula nyansrena har en omfamnande karaktär medan de blå har ett avståndstagande i sig.  Man kan dämpa färgernas karaktär genom att blanda in vitt i dem och genom pastellfärgen lindrar man verkan av färgerna. De blåa färgerna upplevs som mer långt bort, medan de röda kommer närmare. Det innebär att du kan på ett mer medvetet sätt färglägga en målning utifrån de här perspektiven.

De olika färgerna har också olika verkan beroende på var de placeras i rummet- på en vägg, på ett golv, i taket. . 

 



  







lördag 15 december 2012

Stefan Persson, fattiga och rika

Jag har under hela mitt liv, tror jag, funderat som Viktor Rydbergs Tomten över en gåta. Tomtens gåta är att han inte förstår hur husets folk kommer till jorden som nyfödda, leker som barn,  arbetar som vuxna, åldras och tas om  hand, dör och försvinner. Tomten förstår inte vad som händer och lyssnar till tidens ström, men eftersom han inte själv kan genomleva att vara människa, förstår han inte heller hur generation efter generation kan komma och gå.

Min fråga är väl inte tomtens- jag har en klar föreställning om vad som händer efter det att jag dött - så jag får väl se om det stämmer när jag dött. Min fundering är hur det kommer sig att det finns människor som samlar pengar och aldrig får nog. Jag tänker på H&M´s ägare Stefan Persson som äger 180 miljarder ihopsamlade på slavarbete i u-länder. Jag vill inte säga att han förtjänar pengarna för ingen förtjänar att tjäna så mycket pengar. Hans styrelsearvoden ger honom 10 miljoner i månaden. http://sverigesradio.se/sida/default.aspx?programid=516


Jag undra om de inte tycker att han är smart?  Jag undrar hur han tänker och det känns som om han tappat kontakten med marken.  


I kontrast till honom har vi alla hjälporganisationer som samlar ihop pengar för att hjälpa de fattiga i de utsatta länderna - UNICEF till exempel, där Stefan Persson också deltar för att samla in pengar till fattiga så deras barn ska kunna få gå i skola och få utbildning. Ibland blir jag så cynisk. Han tjänar pengar på fattiga människors arbete, han skyller ifrån sig. Som arbetsgivare har han ordnat det så att han har underleverantörer och H&M har ju då inte ansvar för vilka villkor och hur underleverantörerna behandlar sina arbetare. På så sätt kan de svära sig fria. Det finns inget skydd från fackföreningar då underleverantörerna inte anställer de som organiserat sig.
                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                
Vi, fattigare men "inte så att vi inte klarar oss - människor" med känsla för rättvisa i alla fall,  skänker pengar så de fattiga ska få mat och ge barnen i de underutvecklade länderna möjlighet att gå i skolan och få en utbildning. På den andra sidan bl.a. Stefan Persson som skär guld med täljkniv på att du köper hans kläder billigt, sydda av fattiga barn och vuxna som lever på svältlöner. 

Varför i hela världen tar du inte ditt ansvar för världen och bojkotta H&M. 
Så fort du märker att en affär utnyttjar fattig människor  i tredje världen så sluta bara handla där. Jag uppmanar alla att ta reda på fakta, lyssna på er intuition, göra egna ställningstagande och koppla det till handling. Jag kan inte nog trycka på att det är viktigt att inte bara vara medveten uppe i huvudet utan det måste gå över till handling i händerna. Det verkar som det idag är fint att  inte besudla händerna med jord och arbete om man inte är odlare.
När vi får fred på hela jorden kommer klyftorna att utplånas och alla kan leva ett gott liv. Det är min tro.  Nej mina ögonlock ramlar ner och ja börjar somna- bäst att passa på medan jag är trött.  

                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                          

söndag 9 december 2012


Publicerad den 6 dec 2012
The lead negotiator for the Philippines at the Climate Conference in Doha, Naderev Saño, could not keep back the tears as he made a passionate appeal for real action on climate change.

"I appeal to all, please, no more delays, no more excuses. Please, let Doha be remembered as the place where we found the political will to turn things around...

The outcome of our work is not about what our political masters want. It is about what is demanded of us by 7 billion people...

I ask of all of us here, if not us, then who? If not now, then when? If not here, then where?"