Solidaritet ja

När man vill bygga ett uthålligt samhälle är det inte sopsorteringen som är det primära. Det primära är att bygga broar mellan människor så vi kan hjälpa varandra. en annan aspekt är korta leveranssträckor mellan maten och konsumenten. Då kan man ställa leverantören och producenten till ansvar på ett helt annat sätt än om vi köper från köpare långt bort ifrån och ännu sämre från de stora, stora företagen typ ICA. jag läste här om dagen en insändare där man lovprisade ICA´s senap framför Slotts och dessutom var ICA´s senap mycket billigare. Då tänkte jag- stackare- det är klart att den stora ICA-koncernen har billigare senap- de kan ju pressa priserna eftersom de är så stora, medan Slotts som är ett familjeföretag inte kan det på samma sätt. Själv handlar jag den relativt dyra Fyrissenap som kommer från Uppsala och tillverkas i Uppsala. Närproducerad senap och därför dyrare och kanske bättre. Det är egentligen inte en rättighet att handla billig mat- där är vi lurade- det är en rättighet att välja det som är mest rättvist tillverkat och odlat.  Vi som konsumenter behöver handla med hänsyn tagen  till människor som arbetar med produktionen, till djuren, till växterna och till jorden. Jag förstår inte att det ska vara så svårt att ta ett kollektivt ansvar.
När jag läste geografi på universitetet hade man studerat turismen i de svenska fjällen. Det visade sig att allemansrätten har en baksida- eftersom det är allas rätt att skräpa ner är det också allas rätt att låta bli att plocka upp skräpet. Påföljden är att det är väldigt skräpigt i fjällen. Vem ska plocka efter dig då du skräpar ner. Din mamma bor inte på fjällen.

Jag har en gnällvers jag läser då och då eftersom jag tycker det är dagens syndrom:

Och jag då? och jag då?
Vem tänker på mig.
Alla andra tänker på sig.
Vem tänker på mig?
Vem tänker på mig?

Jag vet inte vem som skrivit den. Nu ska jag gå ut och söta om mina kaniner och hönor. Det blir kallt i natt har jag hört.