söndag 21 september 2008
torsdag 18 september 2008
FRA och Tällberg
eld övning
Jag skulle verkligen ville åka till Tällberg på sommaren och vara en av dem som samtalar i grupper om det nya ledarskapet som utvecklas och om hur vi ska lösa de globala problemen. Ja, inte som talare alltså utan en i mängden av de andra som strävar åt samma håll. Bo Ekman, som är initiativtagare till Tällberg myntade ett nytt uttryck Glocalt dvs både globalt och lokalt. Det är en man jag skulle vilja skaka hand med. Han har arbetat upp den internationella konferensen sedan 1981 och numer samlar den många av de ledande i olika länder och organisationer. Just nu arbetar organisation för att alla människor ska minnas talet 350 (ppm betyder part per million och är ett mått på gas eller om gasen löser sig i vatten 1 mg gas /l vatten) Enligt Köpenhamnfördraget har staterna och länderna deklarerat att det är omöjligt att underskrida 450 ppm Koldioxid. Men enligt Tällbergs konferens klarar jordklotet bara 350 ppm.
Vi kanske sitter i en mission impossible, men jag tänker i alla fall försöka överleva och påverka mina livsmöjligheter. Så hör upp alla där ute!!! - Se till att leva så att ni inte slösar med elektricitet, varmvatten, bilfärder, flygresor och annan onödig lyx. Köp inte plastpåsar och bojkotta förpackningar. Som jag deklarerat förut kommer jag inte att flyga mera - med reservation om det händer något och jag nödvändigtvis måste ta mig till långt bort och snabbt.
Jag lyssnade på en resebyrårepresentant igår. Hon sa att 50 % av dem som flyger frågar efter utsläppsrätter, men det är bara 1% som köper dem. Tala om att vilja men inte kunna. Eller är det bara snålhet? Om jag hade lånat pengar på banken för att resa utomlands så skulle jag också känna hur det sved i snåltarmen om jag måste betala frivilligt och extra för att jag flög.
Idag såg jag också demonstrationen inför FRA-lagen på TV och lyssnade främst på Clarence Craaford på Centrum för Rättvisa. Hans organisation har stämt regeringen inför EU-domstolen. Han var mycket tydlig med hur politikerna fungerar. De säger: Vi välkomnar ett EU-domslut. Det är bara för att politikerna vet att det tar år för ett fall att komma upp i Europa-domstolen och då hinner det falla i glömska till nästa val. Han har så rätt han Craaford. Jag vill verkligen inte att någon obekant ska gå in och läsa mina mail och dessutom inte behöva meddela mig så jag vet om det och kan vidta åtgärder- om jag vill.
Jag deltar i en grupp som arbetar med ett folkspel. Handlingen är inte så tydlig än, men det rör sig mot kvinnornas historia sedan vanerna i myter. Här i Håga finns det många lämningar efter vaner. Vid Uppsala högar står det, enligt en av de kvinnliga deltagarna, på en skylt vid högarna:
Vi vet inte om det är män eller kvinnor som ligger begravda i högarna.
Sånt tycker jag är roligt. Det roliga är att de forskare som undersökt gravarna bara förutsatt att det är män, eftersom de själva levt i ett patriarkat. Att så stora gravhögar skulle tillägnats en kvinna fanns inte i föreställningsvärlden på 1800-talet. Att en kvinna kunde vara krigare är också främmande för en man på den tiden. Det jag tycker är konstigt är att de inte låtit någon läkare undersöka skelettet. Det syns ju både på bäcken och på armar om det är ett kvinnoskelett eller ett mansskelett. Men det är mycket som inte forskningen vet- trots att de ger sig ut för att veta- mycket.
Plötsligt möter vandraren här den gamla jätteeken,
lik en förstenad älg med milsvid krona
framför septemberhavets svartgröna fästning.
Nordlig storm. Det är den tid när rönnbärsklasar mognar.
Vaken i mörkret hör man stjärnbilderna stampa i sina spiltor
högt över träden.
Tomas Tranströmer
tisdag 16 september 2008
söndag 14 september 2008
norrsken och tankar runt polerna
Hopi indianer som dansar
Jag läste en gång en bok om norrsken. Där berättades det om eskimåerna som såg hur norrskenet gick ner till jordytan i norr och var ett med den. Eskimåerna talade också om att hundarnas pälsar blev självlysande då det var ett starkt norrsken. All expertis säger att det är omöjligt att norrskenet når ner till jorden eftersom det försegår högt uppe i atmosfären. Det ska bli intressant att kanske få uppleva att forskningen har fel igen och naturfolken rätt.
Jag minns ett norrsken här i Uppsala. Jag såg inte dess början, som enligt de vänner som såg det var magnifikt och enligt somliga såg det ut som en en vit drake som slog
ut vingarna och andra såg en ängel. Allt beroende på framtidstro och temperament skulle jag tro.
Själv släpade jag ut madrasser åt mig och min då sju eller åtta-åriga dotter och vi la oss på marken vid husknuten och tittade på de röda draperierna som fladdrade ner från universum och blev synliga för oss. Jag ropade: Titta!!! Titta!!! Det är så vackert. Min dotter var mer intresserad av stenarna på marken och att det skulle bli varmt i sovsäcken. Hon somnade och jag låg i timmar och tittade på den kosmiska dansen.
Jag har sett norrsken förr, men det har mest varit vad finnarna kallar för rävsvansar. Ett grönt svansliknande ljus som syns vid horisonten och vippar upp och ner som en rävsvans.
Jag kom omedelbart att tänka på min hund, som brukade gömma sig för mig i skogen. Då kunde hon lägga sig i ett dike och hoppades på att hon inte syntes. Men hon blev nästan alltid avslöjad eftersom hennes svans alltid stack upp och vajade förväntansfullt ovanför gräset. Så hon blev nästan alltid upptäckt. Hon kunde gömma sig bkom enbuskar och breda stammar, bakom kullar och i lingonriset, men hennes svans avslöjade alltid vart hon var.
Jag funderar en del på Nord och Sydpolen också. En teori till varför isarna smälter är ju att det är dags för Nord och Sydpolen att byta plats med varandra, som polerna gjort förr i historien.
På oceanbotten finns det bergarter som visar att Nord och Sydpolen bytt plats med varandra åtskilliga gånger i historien- varje 10 000 år. Det är en vetenskaplig teori som finns. Det lär vara dags igen har jag förstått. Men vad det innebär förstår jag inte. Snurrar klotet runt och vi nordbor får en annan stjärnhimmel eller är det bara kompassen som visar mot Sydpolen istället för Nordpolen. Vad blir det för konsekvenser? Det skulle jag gärna vilja veta.
Jag minns att jag läste om hopi-indianerna och hur de beskrev att det sitter en tvilling vid varje pol och tvillingarna är i förbindelse med varandra genom två strängar. De strängarna använder tvillingarna ha kontakt med varandra genom att spela på dem. Visst är det en fantastisk bild, eller hur?
Här kommer citat ur en av legenderna som berättar om skapelsen:
"Pöqánghoya, traveling throughout the Earth, solidified the higher reaches into great mountains. The lower reaches he made firm, but still pliable enough to be used by those beings to be placed upon it and who would call it their mother.
Palöngawhoya, traveling throughout all of the earth, sounded out his call as he was told to do. All of the vibration centers along the earth's axis from pole to pole resounded his call; the whole earth trembled, and the universe quivered in tune. Thus he made the whole world an instrument of sound, and sound is an instrument for carrying messages, resounding praise to the Creator of all.
"This is your voice, Uncle," Sótuknang said to Taiowa. "Everything is tuned to your sound.
"It is very good," said Taiowa.
Once they had finished their duties, Pöqánghoya was sent to the north pole of the world's axis, and Palöngawhoya to the south pole, where they were jointly commanded to keep the world properly rotating. Pöqánghoya was also given the power to keep the earth in a stable form of solidness. Palöngawhoya was given the power to keep the air in gentle ordered movement, and told to send out his call for good or for warning through the vibratory centers of the Earth.
"These will be your duties in time to come," said Spider Woman."
Nästa legend talar om förstörelsen av den första och den andra världen och hur förstörelsen av den andra världen ska gå till:
"The Second World
The Second World was almost as beautiful as the first, with the significant difference that the animals no longer trusted humans and remained separate from them. But here, too, people began to forget the plan of the Creator, until finally this world also had to be destroyed.
Again, those who had "remembered" were saved, and taken care of by the Ant People. Once they were safe, the twins at the poles were instructed to leave their posts so the world would spin off its axis and out of control. As it traveled through space it froze into solid ice, until the twins took up their stations again and restored the Earth to life, creating a Third World."
Ja, hopi-indianernas legender är fascinerande. Jag har inte studerat dem så noga, men en del bilder har stannat kvar. Bland annat har hopi-indianerna en världsbild där du föds med en egen stjärna. Den stjärnan skickar ut en osynlig tråd, som går genom dig till jordens centrum. Då du har din egen stjärna och en förankring i jordens centrum kan du aldrig gå vilse här i världen. För var du än går har du en stjärna som leder dig och en jord som håller fast dig.
Visst är det en vacker bild.
Jag avslutar som vanligt med en passande dikt - indiandikt:
My grandfather is the fire
My grandmother is the wind
The Earth is my mother
The Great Spirit is my father
The World stopped at my birth
and laid itself at my feet
And I shall swallow the Earth whole
when I die
and the Earth and I will be one
Hail The Great Spirit, my father
without him no one could exist
because there would be no will to live
Hail The Earth, my mother
without which no food could be grown
and so cause the will to live to starve
Hail the wind, my grandmother
for she brings loving, lifegiving rain
nourishing us as she nourishes our crops
Hail the fire, my grandfather
for the light, the warmth, the comfort he brings
without which we be animals, not men
Hail my parent and grandparents
without which
not I
nor you
nor anyone else
could have existed
Life gives life
which gives unto itself
a promise of new life
Hail the Great Spirit, The Earth, the wind, the fire
praise my parents loudly
for they are your parents, too
Oh, Great Spirit, giver of my life
please accept this humble offering of prayer
this offering of praise
this honest reverence of my love for you.
måndag 8 september 2008
lördag 6 september 2008
misch masch
Saturn
Att vara sjukskriven och rekreera sig är både skönt och rastlöst. Jag håller på att lära mig att gå igen och det går långsamt, tycker jag. Jag har slutat med smärtlindrande tabletter och håller gradvis på att få tillbaks minnet och börjar känna igen mina egna tankegångar igen. Även om jag inte är lika snabb som förut i tanken, så är den klarare utan tabletter. Jag tar hellre lite ont än att tankarna blir grumliga. Samtidigt är jag så tacksam för att jag lever i det här århundradet. Vad hade det blivit av mig om jag inte fått mina höfter opererade - jag hade väl varit hänvisad till att bo med min bror och brodera eller något sådant. Gissa vad glad han hade blivit att få mig som barlast för resten av sitt liv.
Min farbror sitter i en svår sits. Hans sambo har blivit mycket sjuk och de är hänvisade till hemtjänstens hjälp, som underlättar arbetet med henne för honom, men som samtidigt gör att de aldrig är riktigt fria i sitt samliv. Han älskar verkligen sin samba och upprepar som ett mantra att det viktigaste för honom är att de får vara tillsammans. Det är viktigt för henne också naturligtvis. Hon åker bort var fjortonde dag så han får lite avlastning. men var skulle Sverige vara om inte anhöriga vårdade sina sjuka. Jag tycker det är fräckt att inte ge mer pengar till vården överhuvudtaget.
Men som jag sagt förut- jag kommer att upprepa mig- det är ett löfte- Ett samhälles välfärd kan bara ses utifrån hur samhället tar hand om barnen, de sjuka och de gamla.
Sätt det emot att Bob Dyland ger ut en lyxutgåva med 5 munspel han spelat på i en ask av ebenholts. Varje ask kostar 350 000 svenska kronor. Jag tror det var 15 askar. Det finns en mindre variant med bara ett munspel. Jag minns inte vad det kostade.
Jag har väldigt svårt att förstå mig på samlande på en sådan nivå. Jag tycker det är helt okey att samla bär och frukt, men samla på prylar- det är mig fullständigt främmande. Därmed inte sagt att jag inte gillar det skrivbord jag ärvt av min pappa och den skänk som min mammas morfar gjort eller drakstolen från farmor och farfar.
Jag håller med de som säger att klassamhället har utvecklat sig igen där överklassen rör sig med belopp vi vanliga dödliga inte kan föreställa oss.
Jag såg på TV om IT-bubblan på -90-talet. Den som var IT-bubblans upphov var norrman. Han lurade hela Wallstreet och den ekonomiska världen att han hade ett recept på en snabbare IT-koppling. Företaget han hade köpt in sig i var svenskt och de hade problem med sin idé, eftersom snabbheten gjorde att det ofta blev felval av webbsidor. Eftersom 80 % av webbtrafiken är porr, så kom det allt som oftast upp porrsidor. Men det talades det inte högt om. Istället byggde norrmannen upp en bild av ett företag som hade framtiden för sig. Han splittade aktierna (delade upp en aktie i A, B och C-aktier) i företaget och sålde dem dyrt. Varje gång han framträdde i TV gick hans aktier upp och då sålde han av. han tjänade miljarder. När aktiemarknaden hämtad sig från ruset och började undersöka vilka aktier aktieköparna köpt upptäckts så småningom att företaget inte drog in mer än 350 000 kronor/ år - ungefär som ett gatukök alltså.
Det är därför jag tror att handla med aktier gör den som vill tro på något. Synd att aktieköparna inte tror på en bättre värld och arbetar för det istället för att tro på marknaden och bli lurad av den. För så är det här i världen- det finns bara ett visst mått av pengar och rikedom- det är ändligt. Om du blir rik beror det på att någon annan blir fattig.
Jag är lite inkonsekvent- för jag tror varje vecka att jag vinner på lotto- stora summor. Att jag spelar på lotto beror mycket på att jag behöver pengar för att förverkliga mina drömmar. De drömmarna innehåller mycket som kostar pengar- men inte för egen del. Jag drömmer inte om ett stort lyxigt hus eller flera ställen att bo på i världen. Jag är nöjd- förutom kanske den röda lilla stugan nere vid sjön- den svenska
standarddrömmen. Jag drömmer om att få pengar att bygga upp skolhus och teater -salonger, anlägga trädgårdar och odla kulturlivet och hantverket. Det här är en dröm som innefattar många människor. Det är kanske för den är altruistisk som den inte slår in på en gång, utan det tar mycket tid, arbete och människokraft att förverkliga det hela. Drömmen är i alla fall på väg att bli sann, även om jag inte är den som praktiskt kunnat hjälpa till att förverkliga det hela de senaste åren.
Jag bor ganska högt också. Egoistiskt nog tänkte jag på det då jag hörde att havsnivån kanske höjer sig 10 meter på 100 år. Det är 1 meter per var 10 år. Det kanske är bra för de igenväxta åarna och älvarna, men det blir ju synd om dem som byggt sina hem på gammal havsbotten.
skillnaden mellan en näringsrik och åldrande å och en ung å är att den gamla ån håller på att växa igen medan den unga har en mycket vatten som rinner med högre hastighet. Den äldre ån meandrar mer också- alltså slingrar sig som en orm fram och tillbaka.
äldre å
yngre å
Den äldre ån samlar på sig näringsämnen då dess långsamma vattenhastighet och att den slingrar sig fram på slätterna gör att de näringsämnen som finns i vattnet sjunker till botten. Utdikningarna har ju också påskyndat att åar och floder växer igen. Innan utdikningens tid fanns myrmarker och sankmarker som näringsfällor. Nu rinner de näringsämnen bonden berikar sina åkrar med direkt ut i vattendragen. Jag tycker det är så intressant att forskare nyupptäckt att dikesrenarna som får ha kvar sin växtlighet fångar de upp en del av det överskott i näringsämnen som gödslingen av åkrarna ger.
att vattendragen växer igen är helt den oekologiska bondens förtjänst.
fredag 5 september 2008
-60-talets miljörörelse
Jupiter
Jag hittade ett klipp på youtube av Tom Lehren (nedan) där han sjunger om föroreningar. Jag minns den här sången från då jag gick i grundskolan- eller realskola som det hette på den tiden (det är mer än 40 år sedan). Vi hade en engelsklärare som ägnade hela sin undervisning åt föroreningar och tog nästan bort allt livsmod från en hormonkämpande tonåring.
Föraktet för de ansvariga för utsläpp i luften, i vattnet och i jorden började väl där. Men förakt är inte en bra känsla och du utvecklar inte ditt inre genom att känna förakt.
Jag lärde mig på en kurs en gång att sätta in känslorna i ett rumsperspektiv. Att gråta t.ex kan vara att du känner att det som får dig att gråta är dig övermäktigt - alltså står känslan över dig. Att skratta åt en situation gör att du sätter dig över situationen och ännu bättre - att skratta åt dig själv, är att sätta dig över dig själv. Men skratta inte för mycket åt dig själv så omgivningen tar upp din distans och ditt sätt att se på dig själv, för då kan du bli en driftskuku.
Förakt skulle jag vilja placera i rummet ovanför situationen som skapar känslan, den situation som du egentligen är underlägsen och inte kan göra något åt och därför tar avstånd ifrån. Ett tillkämpat överläge alltså. Att kämpa sig till något tar kraft. Att låtsas vara i överläge är något som tar oerhörd kraft.
Du kan sätta in sitt själsliv i rummet och se vilka känslor du har och var du placerar dem. En bra övning är att studera blommor och försöka förstå vilka själsegenskaper de symboliserar. Ta nejlikan till exempel. Vad skulle du ge nejlikan för själsegenskaper?
Om du tänker på en borstnejlika:
Vad svarar den mot för själsegenskaper i dig? För mig står borstnejlikan för fåfänga-
En vippande plym i granna färger. Jag menar att om du studerar varje blomma noga, kommer du att komma fram till ett svar som alla människor kan relatera till.
Nu måste jag gymnastisera lite.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)